Grusade förhoppningar.... och vackra fynd i jorden!

i förra inlägget skrev jag på slutet mycket optimistiskt över att det troligen skulle ligga en hög med grus i vår grop vid dagens slut.
Det gjorde det nu också... men istället för de 13ton vi beställt.. låg där 39,2ton!?!?

Nog för
att det är bättre att få för mycket än för lite.. men denna enorma mängd hade vi inte alls planerat för.. inte heller kunde vi arbeta i vår grop... för den är som synes totalt fylld av grus....
maken var rätt förtvivlad i fredags kväll när vi först fick se eländet.... som den kvinna jag är så tog jag det lugnare. jag orkade helt enkelt inte hetsa upp mig över detta.. så jag såg mest det absurda i situationen... vad tusan skulle vi göra med allt detta?
skulle vi inte kunna arbeta med infarten på hela helgen?.. vi som skulle få hjälp av Svärföräldrarna på Lördagen och allt!? *suck*

men som tur är så har maken många vänner.. som i sin tur har vänner ;)
så straxt efter Lunchtid på Lördagen kom så en räddande ängel med lastbil och kran och tog med sig närmare 12ton grus.
Det var en syn för gudar det! skopan åt stora tuggor av ett av de enorma grusbergen ohc vi började se en ljusning på eländet.

 

 

efter hämtningen av de 12tonen så känndes allt mycket bättre.. då kunde vi äntligen börja arbeta med infarten igen!..  om än i liten skala.. men det känndes endå bättre att kunna påbörja projektet.

 

så början på infarten skrapades rent på det sista av jord och sen fyllde vi på med sten. nog för att det mesta av stenen redan låg där... men vi plattade ut lite av den så att säga ;)

resultatet av Lördagens slit med infarten blev detta.

inte färdigt ännu på långa vägar.. och mycket snabbt tillplattat.. men endock en start!

 

 



Söndagen började däremot med tokdåligt väder.. regn och blåst :( så då blev det en tur till Uppsala för inhandling av kattmat istället... för det är få saker som suger musten ur en som regn när man ska vara ute och jobba. bläää säger jag bara!
men en bit in på eftermiddagen så klarnade vädret upp och vi kunde jobba ute igen.... vi kom inte alls så långt som vi hade planerat.. men bra blir det i vart fall! ... trotts att vi fått börja i två ändar av infarten ;)
grushögen ser inte så stor ut på bilden här... men tro mig... den är Enorm!..

så hur löser man att man fått en väääldig massa överflödigt grus?.. jo man expanderar projektet en aning ;) till makens stora förtvivlan kan tilläggas.. men om vi nu har eländet hemma så måste vi ju göra något med det hela... så mitt förslag var att vi gräver ut lite till och fyller med grus.... får se om det blir så.. maken skulle försöka få hem en större grävmaskin i vart fall.. för den lilla maskin vi hade hemma i helgen rår inte på så stora massor...


Det var de grusade förhoppningarna det... nu över till de vackra och överraskande fynden i jorden.
ja för trotts att vi inte kunde arbeta med infarten på Lördagförmiddagen så rullade vi inte tummarna för det! tvärt om. :)

bilden nedan visar infarten, innan allt grus kom ;)
vid foten av björken så är det en ståtligt grön buske planterad. en Mahonia för att vara exakt... den stod ivägen för nya infarten så den skulle flyttas... och det var det vi ägnade lördagförmiddagen åt, samman med svärföräldrarna.

Planen för min älskade Mahonia var att den skulle flyttas ner hit. till vår "trädgårdsrundel" här ska det senare också växa Rhododendron, azalea och amerikanska blåbär.. för att nämna några av de planerade godingarna ;)
enda hindret är att här växte det tidigare en massa sly och elände... som vi röjde undan första året.. men stubbar och liknande fanns fortfarande kvar i jorden och eftersom grävmaskinen inte var upptagen på framsidan...

.... så fick den komma ner på baksidan och gräva ett dike!
och nu i efterhand är jag själaglad att jag insisterade på det... för vi hade aldrig orkat gräva detta för hand!... så mycket rötter, stubbar och stenar som här låg!

men efter mödosamt arbete med grävandet och baxandet av diverse stenar och rötter så kunde Mahonian äntligen flytta till sitt nya "hem"... delad i två och planterad så är den nu på platts.

Men bland alla de stenar maken mödosamt grävde upp så fanns där riktiga pärlor!.. redan när de låg i jorden så viste jag att dessa ville jag ha upp och använda!
det är nämligen så.. att en av dessa stora bumlingar på naturlig väg hade delat sig mitt i tu!... och inte kunde jag motstå den skönheten inte!
så efter Mycket jobb så har vi numera en, enligt mig, otroligt vacker stenkant!

Alla dessa stenar är uppgrävda på tomten och återanvända... de bildar en effektfull avslutning på rabatten... och tänk bara så vackra de kommer bli när regnet har spolat av dem jorden... och jag har planterat lite kantväxande blommor...  känner mig nästan löjligt nöjd över detta ;)
tänk bara så vackra ting som ligger begravda i jorden och bara väntar!...